Tankar vi inte vågar tänka
I varje årskull är det omkring 10 000 elever som inte får godkända betyg i nian. Flertalet av dem kommer från arbetarhem eller invandrarhem. De har inte haft de språkliga och andra förutsättningar som de behövt för att kunna lära sig tillräckligt under lektionerna. De har tidigt tvingats delta i betygsprov på sådant de inte hunnit eller kunnat lära sig. De har genom betygen fått svart och vitt på att de varit bland klassens två, tre skolsvagaste elever. Många har därför tappat tron på sig själva och på sin framtid.
Flertalet forskare är överens om att betygens enda funktion är att sortera eleverna. Att betygen inte säger något om vad eleverna kan eller inte kan. Att de skadar de skolsvaga elevernas motivation att lära. Att de är värdelösa som urvalsinstrument till högre studier eftersom de inte säger något om vilka kunskaper, vilka erfarenheter eller vilka egenskaper som den studerande behöver i det yrke som studierna leder till. Varför låter vi graderade betyg styra verksamheten i skolan om de inte fyller några funktioner? Och om de tar självförtroendet från så många elever?
Kan det bero på att de elever som mest skadas av betygen kommer från arbetarhem och invandrarhem? Att skolans makthavare har liten kontakt med dessa elever och deras föräldrar. Eller att dessa föräldrar tar så liten plats i skoldebatten?
Eller kan det bero på att medelklassens föräldrar vill slå vakt om de graderade betygen? De kan ju ge sina barn de förutsättningar och den hjälp som de kan behöva för att få höga betyg. Betyg som kan garantera dem en framskjuten plats i kön till den utbildning de söker.
Vad händer med de elever som blivit utsorterade av betygen? Socialstyrelsen kungör att elever med låga betyg löper tio gånger så stor risk att bli kriminella och tre gånger så stor risk att begå självmord. ”Det är elever som inte fått förutsättningar att klara sig i skolan som flyr till droger, sätter eld på bilar och skolor eller sluter sig till kriminella gäng där de kan få uppskattning”, säger Dan Gaversjö, chefen för Ung och Trygg i Göteborg. Motgångar i skolan är en av de viktigaste orsakerna till att elever skadar sig själva, uppger BRIS.
De flesta av de elever som misslyckas i skolan lär klara sig hyggligt i livet i alla fall. Men alla påverkas av sin skolgång – och märkena sitter kvar. Vi vet inte hur många av de utsorterade eleverna som hamnar på det sluttande plan som leder till missbruk, kriminalitet och prostitution. Vi vet inte heller hur många av dessa elever som förr eller senare berövar sig livet genom självmord. När ett dussin elever berövas livet genom en skolmassaker i USA, så rapporteras det i massmedia över hela världen. Man utkräver ansvar och debatterar vapenlagar med mera. Dessvärre kan massmedia inte rapportera om hur många elever i Sverige som årligen tar livet av sig för att de på grund av utsorteringen förlorat tron på sig själva och sin framtid. Om massmedia hade kunnat det skulle det väcka ett ramaskri. Man skulle fråga sig vad och vem som bär ansvaret för det som händer. Debatten om de graderade betygen skulle sätta ny fart.
se även Per Ackes Artikel Tror Björklund på tomten också?
